ESL

ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV

ESL och social färdighetsträning innebär pedagogiskt arbete med de svårigheter som människor med psykiskt funktionshinder kan ha och som påverkar många livsområden. Det kan exempelvis gälla den egna motivationen, förmågan att lösa problem och planering av vardagen liksom det sociala umgänget. Många kämpar också med ihållande och återkommande symtom som ångest, nedstämdhet, hallucinationer och energibrist, som ofta kvarstår trots att olika behandlingar prövats. Man kan då få svårt att klara arbete, boende, aktiviteter och givande umgänge med andra människor. Många med psykiskt funktionshinder har också särskilda svårigheter med koncentration, uppmärksamhet och att bedöma egna svårigheter och sociala sammanhang. Detta hindrar ett bra liv och ger upphov till passivitet och social tillbakadragenhet. ESL är då ett material som hjälper klient och personal att systematiskt arbeta med dessa livssvårigheter, och som har starkt internationellt forskningsstöd.

Syftet med Ett Självständigt Liv (ESL) är att ge klienten ökade kunskaper om sitt psykiska funktionshinder och ökade färdigheter inom olika livsområden. Det är ett utbildande arbete som hjälper klienten att bli expert på sina egna svårigheter, funktioner och rehabilitering.

Generella mål för ESL är:

  • Främja återhämtning och minska försämring.
  • Ett fungerande dagligt liv
  • Färre symtom och mindre rädsla
  • Bättre kontakt med andra
  • Bättre problemlösning vid dagliga svårigheter
  • Ett fungerande personligt stöd och meningsfull sysselsättning
  • Rikare fritid
  • Ökad självkänsla

I ESL-arbete är problemlösning, social färdighetsträning, brukarens erfarenhet, hemuppgifter och ett pedagogiskt utforskande förhållningssätt hörnstenar.

Genom det systematiska arbete som ESL-metodiken utgör skapas också bra underlag för det som kallas ”delat beslutsfattande” mellan klient och de personer som arbetar tillsammans med klienten.

BAKGRUND

Internationellt kallas Ett Självständigt Liv (ESL) för Social Skills Training och är ett socialpedagogiskt program som visat sig framgångsrikt vid psykiska funktionshinder. Pedagogiken inriktas på att lära sig mer om sig själv, sina svårigheter och sin funktion.

Ett Självständigt Liv (ESL) bygger på metodik som utvecklades av Robert Lieberman i USA på 1970-80-talet, när man såg vilka svårigheter som drabbade psykiskt sjuka som skulle klara sig utanför mentalsjukhus. Svårigheterna delades upp i olika områden inom vilka man utvecklade detaljerade manualer och det bildades studiegrupper där klienter kunde få kunskap och träna upp nödvändig förmåga i att klara sig självständigt (Social and independent living skills program). Metodiken har idag fått stor spridning över världen. Psykolog Per Borell, omarbetade i slutet av 1980-talet delar av det amerikanska materialet till det som i Sverige kallas Ett Självständigt Liv (ESL). Manualerna var då ursprungligen skrivna som arbetsmaterial i studiecirkel-form  för  grupper med psykoserfarenhet. 

  Forskningen kring Social Skills Training är omfattande och visar på förbättrad social förmåga, färre återfall, minskade ihållande symtom och lägre medicindoser. Studierna har visat att personal kan lära sig metodiken på mindre än en vecka. Dessa resultat gör att Socialstyrelsens riktlinjer för psykosociala insatser rekommenderar ESL med högsta prioritet för personer med schizofreniliknande funktionsnedsättning. ESL innehåller också flera andra metoder som rekommenderas i dessa riktlinjer. exempelvis kring delat beslutsfattande, träning av kognitiv förmåga, utbildning för brukare och symtomhantering.

 Det ESL-material som idag främst används heter Steg för steg (samlingsnamn för ett antal olika innehållsområden), ESL-Ekonomi och ESL-vardagssamtal.  Materialet passar väl in i det dagliga arbetet inom såväl kommunal socialpsykiatri som den psykiatriska sjukvården – i psykosocialt arbete, i boendestöd och särskilda boenden, liksom i psykiatrisk vård och rehabilitering. ESL-metodik ger struktur i det målinriktade arbetet och fungerar bra oavsett diagnos. Materialet är flexibelt och fungerar både individuellt och i grupp. En vårdplan eller ett biståndsbeslut kan initiera och vara underlag  för ESL-arbete som åtgärd för att nå beslutade mål.

  Trots de goda resultaten är metoden inget undermedel, utan skall ses som ett tillägg till övrigt bra som görs. Den hindrar inte utan stöder andra insatser, som t.ex. psykoterapi, medicinering eller IPS-arbetsrehabilitering. ESL kan exempelvis användas inom RACT (Resursgruppsbaserat arbete) av CM / Vård- och stöd-samordnare för att hjälpa brukaren att nå sina målsättningar.  Brukaren behöver då kunskap om sig själv, övning av sociala färdigheter, ökad problemlösningsförmåga och goda underlag för beslut, vilket genomsyrar ESL-arbete.

  Ur ESL-materialet skall man välja de avsnitt som passar de personer man skall arbeta med.  Som inledning hjälper man klienten att med hjälp av arbetsblad, klargöra sin funktion och sina personliga mål. ESL-materialet innehåller flera avsnitt som är till god hjälp för att systematiskt kartlägga dessa. Målen kanske redan också finns i en vårdplan, SIP eller genomförandeplan.

 Inom manualernas ram individualiserar man varje tema så personligt relevant för klienten som möjligt. Om klienten exempelvis vill skaffa fler vänner, så kan ESL-avsnitt kring hur man kan minska återfallsrisk, hur man inleder vardagssamtal och hur man får en aktiv fritid, vara lämpliga steg på vägen.

   Man kan använda de olika innehållsdelarna i den ordning och omfattning klienten och man själv tycker är lämplig. Avsnitten Tidiga varningstecken (hur undvika återfall), Känslighet och belastning (hur handskas med sin stresskänslighet) och Kunskap om mediciners för- och nackdelar passar bra för alla som vill minska risken för att återfå akuta psykiska besvär. Några avsnitt handlar om Hur man lyssnar och genomför vardagliga samtal som kan bryta social isolering. Andra avsnitt handlar om att hitta en lagom vardagsfunktion och aktivitetsnivå och innehåller delar som Hur vardagen fungerar, Aktivitetsplanering, Aktiv fritid, Sysselsättning, Motion och Hygien/klädsel. Ett mycket uppskattat avsnitt är Ekonomi-delen som ger kunskap om allt som har med privatekonomi att göra.  Ytterligare några delar är inriktade på symtom som Röster och tankestörningar liksom Kognitiva funktionsnedsättningar.

   Vissa avsnitt är korta och andra mer omfattande, vilket gör att tidsåtgången kan variera från några få tillfällen till kanske 15-25 tillfällen, beroende på avsnittets innehåll och klientens förutsättningar. Vissa delar passar bättre i grupp och andra bäst individuellt. Man kan använda ESL som ett avgränsat studiematerial eller som verktyg i pågående annat arbete.

 ESL-material består av en arbetsbok/manual och en personalhandbok. Arbetsboken ger redskap och struktur i klientarbetet. Handboken ger vägledning kring bra pedagogiska förhållningssätt och tips på hur man som personal skall undvika vanliga svårigheter. ESL-handledaren kompenserar för klienters kognitiva svårigheter genom att hjälpa klienten att ofta repetera, sammanfatta och återkoppla i samtalet. Momenten tränas många gånger.

Arbetsmoment som återkommer
i de olika avsnitten av Ett självständigt liv är:

 

  • Introduktion
    Man normaliserar, avdramatiserar ämnet och öppnar för en diskussion om personens egen erfarenhet och kunskap kring resp. avsnitt.
  • Målformulering och Motivation
    Görs genom en inventering och problemanalys av varje område för att hitta eller stärka motivationen.
  • Kunskap
    Metodiskt med hjälp av arbetsblad och strukturerade frågor tar man fram individens kunskap om ämnet, hur det fungerar och vilka hinder som finns.  Här är fokus inte ”expertkunskap”, utan att metodiskt dra lärdomar av deltagarnas egen erfarenhet och göra den till bestående användbar kunskap. Detta kompletteras med generella kunskaper.
  • Sociala färdighetsövningar
    Dels för generellt ökad social kompetens och dels för att öva specifika sociala situationer för att nå mål.
  • Problemlösning
    Deltagarna lär sig och övar en strukturerad metodik för att ta sig an problem. Denna används sedan genomgående under arbetets olika delar.
  • Planera & strukturera
    Här övas och planeras för att kunna använda metoder och kunskap i individens egen faktiska situation.
  • Följdproblem
    Tränar upp förmågan att förutse och förhindra svårigheter genom alternativa lösningar.
  • Hemuppgifter
    En stor del av effekten av ESL är beroende på hur hemuppgifter görs och följs upp. Klientens egen aktivitet betonas och ansträngning och framsteg uppmuntras. Viktigt är också att närstående eller annan personal uppmuntrar och möjliggör hemuppgifterna.

Personal som arbetar med målgruppen behöver normalt 3-4 dagars utbildning och kan sedan självständigt använda metodik och manual.  Metodhandledning och stöd från chefer brukar underlätta att komma igång.

Erfarenheterna av 30 års ESL-arbete i Sverige visar att brukare är mycket nöjda med att bli mer av experter på sin egen situation och med hur självkänslan stiger av framstegen. Personal är ofta glatt förvånade över hur lätt det blir att arbeta när man slutat lösa problem åt brukarna och istället hjälper dem att lösa dem själva. Kunskaperna måste dock som för oss alla underhållas och repeteras.

Socialstyrelsen om ESL

Vilken effekt har ESL enligt Socialstyrelsens forskningsgenomgång?

I Socialstyrelsens förslag till nya Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreniliknande tillstånd, som publicerats 2017, får ESL högsta prioriteringsgrad av olika rekommenderade åtgärder för långsiktigt stöd och behandling.   Man skriver att sjukvård och socialtjänst bör erbjuda ESL.

Man skall då veta att ordet bör är det starkaste ord man använder i riktlinjer från Socialstyrelsen och att andra personer med liknande psykiatriska funktionsnedsättningar, men med andra diagnoser, också kan förmodas ha motsvarande nytta av det man rekommenderar.

I riktlinjerna finns en genomgång av forskningsresultat av psykopedagogiska program som ESL och IMR. Programmen har bland annat som mål att ge större möjligheter att leva ett självständigt liv, öka förmågan till och utbytet av att umgås med andra, bli mer kunnig om egna psykologiska reaktioner, minska kvarstående symtom och få en större förmåga till samarbete med vården.

Programmen inbegriper någon form av utbildningsmaterial samt en kombination av motiverande, pedagogiska och inlärningspsykologiska strategier för att öka personens möjligheter att tillgodogöra sig insatsen. Den psykopedagogiska komponenten syftar till att hjälpa personen att fatta informerade beslut om sin egen behandling (s.k. Delat beslutsfattande) och därmed minska risken för återfall och behov av sjukhusvård. Den sociala färdighetsträning som ingår, syftar till att öka individens sociala kompetens. Den inkluderar kunskap, sociala färdighetsövningar, problemlösning och hemuppgifter. Insatsen stödjer personens utveckling av egna strategier för att bättre förstå och hantera psykisk sjukdom samt tillgodogöra sig tillgänglig behandling och stöd. Forskningen är vanligtvis gjord på delar av innehållet i ESL men man bedömer att kombinationen av åtgärder som finns i t.ex. ESL troligen har än större effekt.

Effekterna vid schizofreniliknande tillstånd kan sammanfattas så här:

Psykopedagogiska utbildningsprogram som ESL ger ökad följsamhet till annan behandling på kort och lång sikt

Psykopedagogiska utbildningsprogram som ESL minskar antalet återfall i psykostillstånd

Metodisk social färdighetsträning ger ökad effekt på sociala färdigheter

Metodisk social färdighetsträning ger viss effekt på vardagsfärdigheter

Metodisk social färdighetsträning har effekt på negativa symtom och viss effekt på andra symtom

Social färdighetsträning har viss effekt på återfall

Återfallsprevention (avsnitt om tidiga varningstecken i ESL) har positiv effekt på frekvens och svårighetsgrad av återfall och på antalet återinläggningar på sjukhus

Effekterna ovan är varaktiga på kort och lång sikt.

I de flesta fall ger ökad dos (fler sessioner) större effekt och var starkare när åtgärden omfattade mer än 10 sessioner.

För mer information, se Socialstyrelsen nationella riklinjer

ESL

ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV

ESL och social färdighetsträning innebär pedagogiskt arbete med de svårigheter som människor med psykiskt funktionshinder kan ha och som påverkar många livsområden. Det kan exempelvis gälla den egna motivationen, förmågan att lösa problem och planering av vardagen liksom det sociala umgänget. Många kämpar också med ihållande och återkommande symtom som ångest, nedstämdhet, hallucinationer och energibrist, som ofta kvarstår trots att olika behandlingar prövats. Man kan då få svårt att klara arbete, boende, aktiviteter och givande umgänge med andra människor. Många med psykiskt funktionshinder har också särskilda svårigheter med koncentration, uppmärksamhet och att bedöma egna svårigheter och sociala sammanhang. Detta hindrar ett bra liv och ger upphov till passivitet och social tillbakadragenhet. ESL är då ett material som hjälper klient och personal att systematiskt arbeta med dessa livssvårigheter, och som har starkt internationellt forskningsstöd

Syftet med Ett Självständigt Liv (ESL) är att ge klienten ökade kunskaper om sitt psykiska funktionshinder och ökade färdigheter inom olika livsområden. Det är ett utbildande arbete som hjälper klienten att bli expert på sina egna svårigheter, funktioner och rehabilitering.

Generella mål för ESL är:

  • Främja återhämtning och minska försämring
  • Ett fungerande dagligt liv
  • Färre symtom och mindre rädsla
  • Bättre kontakt med andra
  • Bättre problemlösning vid dagliga svårigheter
  • Ett fungerande personligt stöd och meningsfull sysselsättning
  • Rikare fritid
  • Ökad självkänsla

I ESL-arbete är problemlösning, social färdighetsträning, hemuppgifter och ett pedagogiskt utforskande förhållningssätt hörnstenar.

Genom det systematiska arbete som ESL-metodiken utgör skapas också bra underlag för det som kallas ”delat beslutsfattande” mellan klient och de personer som arbetar tillsammans med klienten.

BAKGRUND

Internationellt kallas Ett Självständigt Liv (ESL) för Social Skills Training och är ett socialpedagogiskt program som visat sig framgångsrikt vid psykiska funktionshinder. Pedagogiken inriktas på att lära sig mer om sig själv, sina svårigheter och sin funktion.

Ett Självständigt Liv (ESL) bygger på metodik som utvecklades av Robert Lieberman i USA på 1970-80-talet, när man såg vilka svårigheter som drabbade psykiskt sjuka som skulle klara sig utanför mentalsjukhus. Svårigheterna delades upp i olika områden inom vilka man utvecklade detaljerade manualer och det bildades studiegrupper där klienter kunde få kunskap och träna upp nödvändig förmåga i att klara sig självständigt (Social and independent living skills program). Metodiken har idag fått stor spridning över världen. Psykolog Per Borell, omarbetade i slutet av 1980-talet delar av det amerikanska materialet till det som i Sverige kallas Ett Självständigt Liv (ESL). Manualerna var då ursprungligen skrivna som arbetsmaterial i studiecirkel-form  för  grupper med psykoserfarenhet.

Forskningen kring Social Skills Training är omfattande och visar på förbättrad social förmåga, färre återfall, minskade ihållande symtom och lägre medicindoser. Studierna har visat att personal kan lära sig metodiken på mindre än en vecka. Dessa resultat gör att Socialstyrelsens riktlinjer för psykosociala insatser rekommenderar ESL med högsta prioritet för personer med schizofreniliknande funktionsnedsättning. ESL innehåller också flera andra metoder som rekommenderas i dessa riktlinjer. exempelvis kring delat beslutsfattande, träning av kognitiv förmåga, utbildning för brukare och symtomhantering.

Det ESL-material som idag främst används heter Steg för steg (samlingsnamn för ett antal olika innehållsområden), ESL-Ekonomi och ESL-vardagssamtal.  Materialet passar väl in i det dagliga arbetet inom såväl kommunal socialpsykiatri som den psykiatriska sjukvården – i psykosocialt arbete, i boendestöd och särskilda boenden, liksom i psykiatrisk vård och rehabilitering. ESL-metodik ger struktur i det målinriktade arbetet och fungerar bra oavsett diagnos. Materialet är flexibelt och fungerar både individuellt och i grupp. En vårdplan eller ett biståndsbeslut kan initiera och vara underlag  för ESL-arbete som åtgärd för att nå beslutade mål.

Trots de goda resultaten är metoden inget undermedel, utan skall ses som ett tillägg till övrigt bra som görs. Den hindrar inte utan stöder andra insatser, som t.ex. psykoterapi, medicinering eller IPS-arbetsrehabilitering. ESL kan exempelvis användas inom RACT (Resursgruppsbaserat arbete) av CM / Vård- och stöd-samordnare för att hjälpa brukaren att nå sina målsättningar.  Brukaren behöver då kunskap om sig själv, övning av sociala färdigheter, ökad problemlösningsförmåga och goda underlag för beslut, vilket genomsyrar ESL-arbete.

Ur ESL-materialet skall man välja de avsnitt som passar de personer man skall arbeta med.

Som inledning hjälper man klienten att klargöra sin funktion och sina personliga mål. ESL-materialet innehåller flera avsnitt som är till god hjälp för att systematiskt kartlägga dessa. Målen kanske redan också finns i en vårdplan, SIP eller genomförandeplan.

Inom manualernas ram individualiserar man varje tema så personligt relevant för klienten som möjligt. Om klienten exempelvis vill skaffa fler vänner, så kan ESL-avsnitt kring hur man kan minska återfallsrisk, hur man inleder vardagssamtal och hur man får en aktiv fritid, vara lämpliga steg på vägen.

Man kan använda de olika innehållsdelarna i den ordning och omfattning klienten och man själv tycker är lämplig. Avsnitten Tidiga varningstecken (hur undvika återfall), Känslighet och belastning (hur handskas med sin stresskänslighet) och Kunskap om mediciners för- och nackdelar passar bra för alla som vill minska risken för att återfå akuta psykiska besvär. Några avsnitt handlar om Hur man lyssnar och genomför vardagliga samtal som kan bryta social isolering. Andra avsnitt handlar om att hitta en lagom vardagsfunktion och aktivitetsnivå och innehåller delar som Hur vardagen fungerar, Aktivitetsplanering, Aktiv fritid, Sysselsättning, Motion och Hygien/klädsel. Ett mycket uppskattat avsnitt är Ekonomi-delen som ger kunskap om allt som har med privatekonomi att göra.  Ytterligare några delar är inriktade på symtom som Röster och tankestörningar liksom Kognitiva funktionsnedsättningar.

Vissa avsnitt är korta och andra mer omfattande, vilket gör att tidsåtgången kan variera från några få tillfällen till kanske 15-25 tillfällen, beroende på avsnittets innehåll och klientens förutsättningar. Vissa delar passar bättre i grupp och andra bäst individuellt. Man kan använda ESL som ett avgränsat studiematerial eller som verktyg i pågående annat arbete.

ESL-material består av en arbetsbok/manual och en personalhandbok. Arbetsboken ger redskap och struktur i klientarbetet. Handboken ger vägledning kring bra pedagogiska förhållningssätt och tips på hur man som personal skall undvika vanliga svårigheter. ESL-handledaren kompenserar för klienters kognitiva svårigheter genom att hjälpa klienten att ofta repetera, sammanfatta och återkoppla i samtalet. Momenten tränas många gånger.

Arbetsmoment som återkommer
i de olika avsnitten av Ett självständigt liv är:

  • Introduktion.
    Man normaliserar, avdramatiserar ämnet och öppnar för en diskussion om personens egen erfarenhet och kunskap kring resp. avsnitt.
  • Målformulering och Motivation.
    Görs genom en inventering och problemanalys av varje område för att hitta eller stärka motivationen.
  • Kunskap.
    Metodiskt med hjälp av arbetsblad och strukturerade frågor tar man fram individens kunskap om ämnet, hur det fungerar och vilka hinder som finns.  Här är fokus inte ”expertkunskap”, utan att metodiskt dra lärdomar av deltagarnas egen erfarenhet och göra den till bestående användbar kunskap. Detta kompletteras med generella kunskaper.
  • Sociala färdighetsövningar.
    Dels för generellt ökad social kompetens och dels för att öva sociala situationer för att nå mål.
  • Problemlösning.
    Deltagarna lär sig och övar en strukturerad metodik för att ta sig an problem. Denna används sedan genomgående under arbetets olika delar.
                                               
  • Planera & strukturera.
    Här övas och planeras för att kunna använda metoder och kunskap i individens egen faktiska situation.
  • Följdproblem.
    Tränar upp förmågan att förutse och förhindra svårigheter genom alternativa lösningar.
  • Hemuppgifter.
    En stor del av effekten av ESL är beroende på hur hemuppgifter görs och följs upp. Klientens egen aktivitet betonas och ansträngning och framsteg uppmuntras. Viktigt är också att närstående eller annan personal uppmuntrar och möjliggör hemuppgifterna.

Personal som arbetar med målgruppen behöver normalt 3-4 dagars utbildning och kan sedan självständigt använda metodik och manual.  Metodhandledning och stöd från chefer brukar underlätta att komma igång.

Erfarenheterna av 30 års ESL-arbete i Sverige visar att brukare är mycket nöjda med att bli mer av experter på sin egen situation och med hur självkänslan stiger av framstegen. Personal är ofta glatt förvånade över hur lätt det blir att arbeta när man slutat lösa problem åt brukarna och istället hjälper dem att lösa dem själva. Kunskaperna måste dock som för oss alla underhållas och repeteras.

Socialstyrelsen om ESL

Vilken effekt har ESL enligt Socialstyrelsens forskningsgenomgång?

I Socialstyrelsens förslag till nya Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreniliknande tillstånd, som publicerats 2017, får ESL högsta prioriteringsgrad av olika rekommenderade åtgärder för långsiktigt stöd och behandling.   Man skriver att sjukvård och socialtjänst bör erbjuda ESL.

Man skall då veta att ordet bör är det starkaste ord man använder i riktlinjer från Socialstyrelsen och att andra personer med liknande psykiatriska funktionsnedsättningar, men med andra diagnoser, också kan förmodas ha motsvarande nytta av det man rekommenderar.

I riktlinjerna finns en genomgång av forskningsresultat av psykopedagogiska program som ESL och IMR. Programmen har bland annat som mål att ge större möjligheter att leva ett självständigt liv, öka förmågan till och utbytet av att umgås med andra, bli mer kunnig om egna psykologiska reaktioner, minska kvarstående symtom och få en större förmåga till samarbete med vården.

Programmen inbegriper någon form av utbildningsmaterial samt en kombination av motiverande, pedagogiska och inlärningspsykologiska strategier för att öka personens möjligheter att tillgodogöra sig insatsen. Den psykopedagogiska komponenten syftar till att hjälpa personen att fatta informerade beslut om sin egen behandling (s.k. Delat beslutsfattande) och därmed minska risken för återfall och behov av sjukhusvård. Den sociala färdighetsträning som ingår, syftar till att öka individens sociala kompetens. Den inkluderar kunskap, sociala färdighetsövningar, problemlösning och hemuppgifter. Insatsen stödjer personens utveckling av egna strategier för att bättre förstå och hantera psykisk sjukdom samt tillgodogöra sig tillgänglig behandling och stöd. Forskningen är vanligtvis gjord på delar av innehållet i ESL men man bedömer att kombinationen av åtgärder som finns i t.ex. ESL troligen har än större effekt.

Effekterna vid schizofreniliknande tillstånd kan sammanfattas så här:

Psykopedagogiska utbildningsprogram som ESL ger ökad följsamhet till annan behandling på kort och lång sikt

Psykopedagogiska utbildningsprogram som ESL minskar antalet återfall i psykostillstånd

Metodisk social färdighetsträning ger ökad effekt på sociala färdigheter

Metodisk social färdighetsträning ger viss effekt på vardagsfärdigheter

Metodisk social färdighetsträning har effekt på negativa symtom och viss effekt på andra symtom

Social färdighetsträning har viss effekt på återfall

Återfallsprevention (avsnitt om tidiga varningstecken i ESL) har positiv effekt på frekvens och svårighetsgrad av återfall och på antalet återinläggningar på sjukhus

Effekterna ovan är varaktiga på kort och lång sikt.

I de flesta fall ger ökad dos större effekt och var starkare när åtgärden omfattade mer än 10 sessioner.

För mer information, se Socialstyrelsen nationella riklinjer